Hanoiliv vs Östersundsliv

Skolan har börjat igen i Vietnam. På gatorna trängs åter ungdomarna på cyklar på väg till och frön skolan. Alla är klädda i svarta eller mörkblå byxor och vita skjortor. I vissa skolor har alla också ungdomsunionens röda halsduk.

Ungdomarna som börjar i 10, 11 och 12 klass har som start på höstterminen 7 dagars militär träning (honnör, marsch, disciplin etc). Så i dag var det examination med parader runt om i stan. Tänk om vi skulle införa det i gymnasieskolan som obligatoriskt moment!!

I örigt är skolan påbjuden (inte obligatorisk) för alla barn från 6 år. De går 4 timmar i per dag i skolan. Skolan är gratis under de första 5 åren, med undantag av att man betalar böcker och skoluniform. Från klass 6 betalar föräldrarna en terminsavgift (skolbyggnadsavgift) på motsvarande 50 SEK.

Systemet med halvdagsundervisning är bra för föräldrarna tillåter barnen att gå i skolan när de kan hjälpa till med att arbeta eller passa småsyskon under övrig tid. Syskon kan också dela på skoluniformen, en har den på förmiddagen och en annan på eftermiddagen. Systemet har dock en baksida för om föräldrarna är rika så sätts barnen i extra klasser under resten av skoldagen och på så sätt så får de barnen ett stort försprång.

I går kom hösten till Hanoi, men det får du läsa om i min nästa blogg.

Jag har varit på 3 veckors semester i Sverige. Vad skönt det var att komma hem till normala temperaturer och till de ljusa sommarkvällarna. Jag trivs bra i Hanoi men det är trist att det är nermörkt kl 18.30!

Två veckor på Hönö med fortsatt renoveringsjobb på sommarstugan, vilken semester!. Tyvärr så regnade det lite för mycket för att vi skulle hinna bli klar med allt. Grovjobbet är klart så den sista målningen fixar Sven.
Två veckor går så fort, inte hann jag titta upp på Stadskansliet (förlåt för det), inte hann jag ringa alla som jag lovat (förlåt för det) och inte hann jag fika med alla som jag skulle ha velat möta. Men jag är tillbaka redan i slutet av november. Då skall jag bättra mig för då behöver jag inte klättra efter fasader.

Sista veckan var jag i Umeå hemma på gården hos mamma och släktingarna. Jag plockade 1,5 liter åkerbär, städade efter branden i vedboden och lastade resterna på kärran så att Sven och Oskar kunde köra dem till skroten, badade men MEST AV ALLT NJÖT JAG AV LJUSET.
Ofattbart underbart – ljuvliga Norrland.

Den gamla kejsarstaden Hue är ett måste för alla som är intresserade av historia och arkeologi. Hué var södra Vietnams huvudstad mellan 1802 och till 1945. Här finns inte bara citadellet (Kejsarstaden) med den förbjudna purpurstaden utan också Nguyen-kejsarnas fantastiska gravar samt flera pagoder med Thien Mu pagoden och dess skrattande Budda som en av de mest intressanta.


Gatulivet domineras av cyklon och cyklar, inte alls samma stressiga trafik som i Hanoi där det är bilar och motorcyklar överallt och åt alla håll samtidigt. Efter två dagars vistelse hade vi glömt tågresan och vår första natt på kontoret. Humöret var på topp när vi äntrade bussen mot HoiAn.

HoiAn med sin gamla stadskärna, som nu är förklarat för världsarv av Unesco, ligger som en pärla vid Sydkinesiska sjön. ”Det känns som vi har kommit till ett annat land”, sa Oskar när vi strövade i de smala gränderna Stan byggdes av kineser och var en av slutpunkterna för Sidenvägen. Här finns också Vietnams största sidenproduktion och överallt finns skräddare, som till mycket humana priser syr upp allt vad du vill från enklaste kjol till den mest utsmyckade balklänning. Oskar passade på att ekipera sig – en fotsida hellång yllerock, en kavaj och 3 skjortor. Jag nöjde mig med 2 blusar.

Mest tillbringade vi tiden på stranden, kolla fotona så förstår du varför. Lägg därtill ca 40 graders värme så är valet dagstid givet.

HoiAn är beroendeframkallande. Hit måste jag tillbaka, men då tar jag flyget.

PS. Vill man besöka de underjordiska tunnlarna och de krigsmonument som finns efter den sk Demilitariserade zonen så är det från Hué som dagsturerna utgår. Vi hade ingen heldag ledig så det får bli nästa gång.