På jakt efter överlevnadsstrategier!!
Jag lovade ju berätta för er om hur man klarar värmen som vietnames!
Utlänningarna försöker befinna sig i affärer och kontor med luft etkonditionering.
Regel nr 1 är att vara i skuggan: Alla sätt är tillåtna för att fixa skugga. Man binder upp plastskynken och presenningar mellan träden och husen, man har stora parasoller utanför varje affär som inte har skugga på annat sätt. Man hugger aldrig ner ett träd! Därför står träd överallt: framför alla övergångsställen, framför dörrar, inbyggda i trappor och till och med inbyggda i hus. Måste man trots allt röra sig så bär kvinnorna de typiska toppiga rishattarna, de äldre männen bär gröna ”militär” hattar, de yngre kvinnorna bär paraply och de yngre killarna har kepsar.
Regel nr 2 är att röra sig så lite som möjligt: Måste de förflytta sig så tar de mopeden eller cykeln (fartvinden ger svalka). De som inte har sådan lyx och som måste gå rör sig som sniglar. Eller varför inte vänta till senare när solen inte är så stark.
Regel nr 3 är att skydda sig mot solen: Åker man moped eller cykel och är tjej är man klädd i modern ”burka”, en skjorta som har förlängda armar som täcker hela handen, med två tampar som man trär tummen och lillfingret igenom så att ”skyddet” ligger kvar, dessutom har skjortan en huva framtill som täcker mun och näsa och som knäpps uppe på huvudet. På huvudet har de i bästa fall en hjälp men vanligare en solhatt av bomullstyg.
Även killarna har heltäckande skjortor men utan munskydd, men med stora solglasögon och en keps.
Regel nr 4 är att sova siesta: Var som helst och hur som helst sover vietnameserna siesta. Jag skall ut och ta lite foton, för ni tror mig inte annars. Man lägger sig precis över allt: över flera mopeder (om man är parkeringsvakt), bredvid sina korgar(om man är grönsaksförsäljerska), på sina säckar (om man säljer ris), på skrivbordet (om man jobbar på kontor), på golvet (om man jobbar i affärer eller i fabriker)
Regel nr 5 är bär tunna vida kläder: Pyjamasar och tunna mjuka bommullskläder verkar vara det som de äldre och medelålders vietnameserna bär när man är ute på stan. Jobbar man på kontor så har man mera västerländska kläder med då har man ju också luftkonditionering. De yngre svettas dock under sina blå jeans och tighta syntet jumprar och T-skirts
Jag vill trots allt vara ute och gå så jag försöker blanda dessa regler: söker skugga, bär solhatt med älgar från Liseberg, bär tunna kläder och rör mig som en snigel! Jag har nog aldrig varit så blek som nu, inget solande här inte.
Hittills har det gått bra. Jag har också lärt mig vilka affärer som har en bra luftkonditionering, där jag kan svalka mig en stund. Det finns också bra och många glass caféer här.
Ha det bra så länge
Marianne
Utlänningarna försöker befinna sig i affärer och kontor med luft etkonditionering.
Regel nr 1 är att vara i skuggan: Alla sätt är tillåtna för att fixa skugga. Man binder upp plastskynken och presenningar mellan träden och husen, man har stora parasoller utanför varje affär som inte har skugga på annat sätt. Man hugger aldrig ner ett träd! Därför står träd överallt: framför alla övergångsställen, framför dörrar, inbyggda i trappor och till och med inbyggda i hus. Måste man trots allt röra sig så bär kvinnorna de typiska toppiga rishattarna, de äldre männen bär gröna ”militär” hattar, de yngre kvinnorna bär paraply och de yngre killarna har kepsar.
Regel nr 2 är att röra sig så lite som möjligt: Måste de förflytta sig så tar de mopeden eller cykeln (fartvinden ger svalka). De som inte har sådan lyx och som måste gå rör sig som sniglar. Eller varför inte vänta till senare när solen inte är så stark.
Regel nr 3 är att skydda sig mot solen: Åker man moped eller cykel och är tjej är man klädd i modern ”burka”, en skjorta som har förlängda armar som täcker hela handen, med två tampar som man trär tummen och lillfingret igenom så att ”skyddet” ligger kvar, dessutom har skjortan en huva framtill som täcker mun och näsa och som knäpps uppe på huvudet. På huvudet har de i bästa fall en hjälp men vanligare en solhatt av bomullstyg.
Även killarna har heltäckande skjortor men utan munskydd, men med stora solglasögon och en keps.
Regel nr 4 är att sova siesta: Var som helst och hur som helst sover vietnameserna siesta. Jag skall ut och ta lite foton, för ni tror mig inte annars. Man lägger sig precis över allt: över flera mopeder (om man är parkeringsvakt), bredvid sina korgar(om man är grönsaksförsäljerska), på sina säckar (om man säljer ris), på skrivbordet (om man jobbar på kontor), på golvet (om man jobbar i affärer eller i fabriker)
Regel nr 5 är bär tunna vida kläder: Pyjamasar och tunna mjuka bommullskläder verkar vara det som de äldre och medelålders vietnameserna bär när man är ute på stan. Jobbar man på kontor så har man mera västerländska kläder med då har man ju också luftkonditionering. De yngre svettas dock under sina blå jeans och tighta syntet jumprar och T-skirts
Jag vill trots allt vara ute och gå så jag försöker blanda dessa regler: söker skugga, bär solhatt med älgar från Liseberg, bär tunna kläder och rör mig som en snigel! Jag har nog aldrig varit så blek som nu, inget solande här inte.
Hittills har det gått bra. Jag har också lärt mig vilka affärer som har en bra luftkonditionering, där jag kan svalka mig en stund. Det finns också bra och många glass caféer här.
Ha det bra så länge
Marianne
På hoj I Ho Chi Minh City!
Förra veckan var jag ner till Ho Chi Minh City fd Saigon. Vi flög och tack och lov så har vår kontaktperson här i Vietnam många ”känningar” överallt. Annars hade jag blivit kvar i Hanoi, för mer än halvvägs ut till flygplatsen kom jag på att mitt pass ligger i kassaskåpet på kontoret. Efter lite telefonerande så lyckades jag få åka iväg utan att jag behövde legitimera mig. Vår chaufför fick åka tillbaka till kontoret med kassaskåpsnyckel så att min alltiallo Tam kunde skicka ner passet till hotellet. Hoppas nu att jag lär mig!!!
Tur att jag inte missade detta! Vilken upplevelse att åka runt på motorcykel tillsammans med en grupp ungsocialister. Olle kidnappades av gänget, när vi var klara med dagens skolbesök. När han slutligen hamnade på en restaurang och gruppen av ungdomar bara blev fler och fler ringde han efter mig. Han kunde ju inte berätta för mig var han var, så jag försökte få hotellvakten att beställa en taxi till mig, som sedan via min mobil skulle få veta vart han skulle köra mig. Tveksamt tyckte vakten men efter lite förklaringar så gick han med på att skicka iväg mig. Inga bekymmer jag kom fram till härligt käk.
Gruppen av ungdomar bara växte och plötsligt bar det av ut på stan. Vi åkte runt ett 15 tal motorcyklar, i ett par timmar. De ville visa oss hela stan men vi fick dem till slut att förstå att vi behövde kaffe! En så vacker stad - öppen och ren - Inte allts så trång och gyttrig som Hanoi. Hanoiborna säger att allting är dubbelt så mycket i HCM och det är det folkmängden, trafiken och värmen (nästan).
Hit vill jag tillbaka men då med någon dag utan möten och konferenser. Jag är lovad orm till lunch, nu åt vi bara bläckfisk, ostron och musslor.
Marianne
PS jag var på mannekänguppvisning också Fashion för 40+
Tur att jag inte missade detta! Vilken upplevelse att åka runt på motorcykel tillsammans med en grupp ungsocialister. Olle kidnappades av gänget, när vi var klara med dagens skolbesök. När han slutligen hamnade på en restaurang och gruppen av ungdomar bara blev fler och fler ringde han efter mig. Han kunde ju inte berätta för mig var han var, så jag försökte få hotellvakten att beställa en taxi till mig, som sedan via min mobil skulle få veta vart han skulle köra mig. Tveksamt tyckte vakten men efter lite förklaringar så gick han med på att skicka iväg mig. Inga bekymmer jag kom fram till härligt käk.
Gruppen av ungdomar bara växte och plötsligt bar det av ut på stan. Vi åkte runt ett 15 tal motorcyklar, i ett par timmar. De ville visa oss hela stan men vi fick dem till slut att förstå att vi behövde kaffe! En så vacker stad - öppen och ren - Inte allts så trång och gyttrig som Hanoi. Hanoiborna säger att allting är dubbelt så mycket i HCM och det är det folkmängden, trafiken och värmen (nästan).
Hit vill jag tillbaka men då med någon dag utan möten och konferenser. Jag är lovad orm till lunch, nu åt vi bara bläckfisk, ostron och musslor.
Marianne
PS jag var på mannekänguppvisning också Fashion för 40+
Nu blir det bara varmare!!!!
Nu har definitivt värmen kommit, efter ett par tappra försök med ett par kalla dagars avbrott har nu termometern stannat på + 35 grader. Så lär det förbli till i början av september. Förra veckan var det lite svalare under natten så fram emot midnatt var det bara runt 25 grader och man kunde återhämta sig lite. Men snart är det slut med det. Nu kommer inte termometern under 30 grader så snart är det ingen större skillnad mellan natt och dag.
Det som just nu räddar mig är riktigt rejäla åskväder. De senaste dagarna har himmelens alla portar öppnat sig just lagom tills man skall hem för kvällen. Det blixtrar och dundrar i alla vädersträck samtidigt – makalöst vackert, skrämmande och vått. Trots att jag blir dränkt så fryser jag inte utan det känns faktiskt bara riktigt skönt.
Hur jag skall klara värmen, ja det vet jag inte, men jag skall ut på stan och försöka lära mig av vietnameserna. Jag skall successivt berätta för er vad jag upptäcker.
Just nu så går jag sakta som en snigel och försöker alltid leta skugga.
Ha det bra!
Marianne
Det som just nu räddar mig är riktigt rejäla åskväder. De senaste dagarna har himmelens alla portar öppnat sig just lagom tills man skall hem för kvällen. Det blixtrar och dundrar i alla vädersträck samtidigt – makalöst vackert, skrämmande och vått. Trots att jag blir dränkt så fryser jag inte utan det känns faktiskt bara riktigt skönt.
Hur jag skall klara värmen, ja det vet jag inte, men jag skall ut på stan och försöka lära mig av vietnameserna. Jag skall successivt berätta för er vad jag upptäcker.
Just nu så går jag sakta som en snigel och försöker alltid leta skugga.
Ha det bra!
Marianne