Med livet som insats!
Nu har hösten kommit. Det är ca 29 grader på dagen och inte mer än 20 på natten. Jag behöver nu inte har luft konditioneringen igång på natten. Så skönt. Tyst skulle det vara, om jag nu slapp luftavfuktaren, men se den behövs ett bra tag till. När väggen äntligen börjar kännas rätt så torr så kommer det ett nytt skyfall och så blir den våt igen.
Nu skulle dock livet leka och jag skulle kunna gå mina 10 000 steg per dag, om det inte vore för trafiken. Motorcyklarnas framfart blir värre och värre för var dag, delvis pga att trafikljusen inte fungerar så bra efter allt regnande. I fredags såg jag 3 krockar och i kväll blev jag påkörd 2 gånger på vägen mellan kontoret och lägenheten. Jag blev inte skadad, lite skiten och lite öm. Peppar, peppar ta i trä. Jag hoppas att jag tar mig hem helskinnad härifrån.
Problemet är det, att när inte trafikljusen funger så börjar de klyftiga vietnameserna att signalera ca 10 meter före korsningen och sedan verkar de blunda och köra. När du alla gör det, från alla håll, så smäller det i mitten av gatukorsningen! Pang!! När jag då skall ta mig över på övergångsställena så försöker jag ha kolla åt alla håll men se helt plötsligt kommer någon runt ett hörn eller bakifrån mot körriktiningen.
Jag borde nog ta motorcykeltaxi hem också men det går inte att få tag på någon nykter motorcykelförare så där på kvällen, så jag får nog fortsätta att gå med livet som insats!
Snart åker jag hem! Har nu börjat nedräkningen i helger - 8 kvar!
Nu skulle dock livet leka och jag skulle kunna gå mina 10 000 steg per dag, om det inte vore för trafiken. Motorcyklarnas framfart blir värre och värre för var dag, delvis pga att trafikljusen inte fungerar så bra efter allt regnande. I fredags såg jag 3 krockar och i kväll blev jag påkörd 2 gånger på vägen mellan kontoret och lägenheten. Jag blev inte skadad, lite skiten och lite öm. Peppar, peppar ta i trä. Jag hoppas att jag tar mig hem helskinnad härifrån.
Problemet är det, att när inte trafikljusen funger så börjar de klyftiga vietnameserna att signalera ca 10 meter före korsningen och sedan verkar de blunda och köra. När du alla gör det, från alla håll, så smäller det i mitten av gatukorsningen! Pang!! När jag då skall ta mig över på övergångsställena så försöker jag ha kolla åt alla håll men se helt plötsligt kommer någon runt ett hörn eller bakifrån mot körriktiningen.
Jag borde nog ta motorcykeltaxi hem också men det går inte att få tag på någon nykter motorcykelförare så där på kvällen, så jag får nog fortsätta att gå med livet som insats!
Snart åker jag hem! Har nu börjat nedräkningen i helger - 8 kvar!
Kommentarer
Postat av: Sofia
Låter lite farligt.. :/
Trackback